Den kinesiska regimen dödar samvetsfångar för deras organ – en mångmiljonindustri i Kina.
Kinatribunalen i London 2019 slog enhälligt fast satt det pågår organstölder från levande samvetsfångar i Kina, i stor skala och utan samtycke och de här brotten och omvärldens tystnad kring dessa övergrepp kommer gå till historien som en skamfläck om vi inte aktivt börjar agera och öppet tala om det som sker.
I Kina har man en lång historia av att utnyttja samvetsfångar för ekonomisk vinning, bland annat genom att låta dem tillverka kommersiella produkter i arbetsläger. Sedan uppförandet av arbetslägren i Xinjiang har det läckt ut information att bland annat bomull som ingår i produktionen av varor från stora klädkedjor tillverkas via slavarbete.
Det kan tyckas otänkbart att detta även skulle komma att omfatta organstölder. Dock löste användandet av samvetsfångar för tvångsmässig organtransplantation utmaningen att man i Kina har alldeles för få frivilliga organdonatorer. Tillgång och efterfrågan matchade helt enkelt inte varandra. Organtransplantationsturism till Kina från bland annat Sydkorea och Taiwan är inget ovanligt och denna industri blev samtidigt en källa till stora intäkter för de inblandade.
Varför omvärlden och media varit så långsamma att regera på uppgifter om organstölder på samvetsfångar är obegripligt då man redan 2006 publicerade Bloody Harvest, den första oberoende rapporten om organstölder från samvetsfångar i Kina. I juni 2016 kom sedan en uppdaterad version på 680 sidor*. Rapporten från 2016 har uppmärksammats i politiska forum och parlament världen över, men fortfarande råder stor okunskap hos allmänheten.
Rapporten Bloody Harvest visar att Falun Gong-utövare och uigurer men även kristna och tibetaner utsätts för organstölder. Samvetsfångarna utgör en levande organbank som förser kinesiska sjukhus med en i princip obegränsad tillgång på organ. Samvetsfångar som kommit ut levande ut ur dessa arbetsläger och fängelser vittnar om att de utsatts för rutinmässiga läkarkontroller med blod- och vävnadsprover. De som utsätts för dessa tester löper sedan stor risk att få sina organ stulna för transplantation – en process som alltid innebär att den drabbade mister livet. Organen säljs därefter för stora pengar, och såväl sjukhus, läkare, fånginrättningar och poliser tar del av profiten.
Patienter i och utanför Kina kan exempelvis köpa en njure med en väntetid på bara två till fyra veckor. I resten av världen, Sverige inräknat, är väntetiden för en njurtransplantation normalt flera år. Att ha en så kort väntetid förutsätter en närmast obegränsad tillgång på organ.
Sedan år 2000 har antalet transplantionscentra i Kina ökat explosionsartat, och utredarna bakom rapporten uppskattar antalet transplantationer till minst 60 000 – 100 000 per år, vilket vida överstiger regimens officiella siffror på 10 000 per år. Detta är särskilt uppseendeväckande då det fortfarande inte finns något fungerande organdonationssystem, och antalet frivilliga donationer är nästintill obefintligt.
Efter publiceringen av rapporten Bloody Harvest har flera länder antagit lagar som kriminaliserar organhandel, med syfte att förhindra organturism till Kina. Israel var först ut, och lagen antogs efter att en läkare fått veta att en av hans patienter i förväg fått ett exakt datum för en hjärttransplantation i Kina – något som bara är möjligt om man redan har en utsedd donator.
Taiwan, Spanien och Italien har antagit liknande lagar. Nu höjs röster för att också Sverige ska följa samma exempel, så att ingen svensk medborgare ska kunna åka till Kina i syfte att köpa organ. Efter att Kinatribunalen släppte sin enhälliga dom 2019 om att det pågår en storskalig organplundring på främst Falun Gong-utövare och uigurer har dessa brott återigen börjat uppmärksammas men processen drar ut på tiden.
Petra Lindberg, Ordförande SHRIC – Supporting Human Rights In China
Faktaruta:
Sommaren 2019 slog Kinatribunalen fast din dom att det pågår storskalig organplundring på levande samvetsfångar i Kina. Tribunalen leddes av den brittiske juristen Sir Geoffrey Nice, tidigare chefsåklagare mot Slobodan Milošević vid FN-tribunalen för före detta Jugoslavien. https://chinatribunal.com/
Efter en ny granskning i medicintidskriften BMC 2019 slog man fast att organstölder i Kina fortsätter i oförminskad omfattning. Källa: https://bmcmedethics.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12910-019-0406-6
Tre oberoende utredare – den före detta statssekreteraren för Asien- och Stillahavsenheten på Kanadensiska Utrikesdepartementet David Kilgour, den kanadensiske människorättsadvokaten David Matas samt den Londonbaserade grävande journalisten Ethan Gutmann, publicerade den 22 juni 2016 “Bloody Harvest / The Slaughter: An update”. Det är en 680 sidor lång rapport som avslöjar och ger inblick i en storskalig statskontrollerad organstöldsindustri, där man transplanterar långt fler organ än vad som kan redovisas av officiellt erkända källor, vilket den kinesiska regimen menar är begränsat till frivilliga givare och dödsdömda fångar.
Här hittar du rapporten*: https://endtransplantabuse.org/an-update/
